Vecka 25

 
12/10-2010


Till dig, vårt älskade barn

Hej igen, lilla älskling!

Jag kände alldeles nyss att jag helt enkelt var tvungen att skriva till dig. Hoppas du mår bra där inne. Mamma blir så glad så fort du gör dig till känna med en spark eller två och hon brukar alltid säga: "Heeej, lilla du..." när du skuttar omkring.  
Vi har satt upp din säng åt dig och förberett för din ankomst. Du är välkommen.

Det har gått 24 veckor sedan du blev till och din mamma och jag längtar till den dagen när vi får hålla dig i vår famn. Veckorna går snabbt - det är redan höst här ute i världen och det blåser stormvindar utanför fönstret - men ändå känns det som om tiden står still. Det är långt kvar till januari/februari.

Jag har drömt. Såväl vanliga drömmar som dagdrömmar på en tråkig föreläsning.
Jag har drömt och sett bilder för mitt inre spelas upp och det ger mig alltid samma upprymda känsla av sann kärlek.
Jag har tänkt och föreställt mig dagen när vi - du, jag och mamma - får komma hem från BB första gången. När vi kommer innanför dörren, slappnar av och för första gången är ensamma. Du, jag och mamma.
Bara vår familj.

I min dröm, när vi står innanför dörren, i värmen och kramas - så har jag aldrig någonsin mått bättre.
Jag har aldrig känt mig mer komplett eller som mer på rätt plats i livet. Det finns inget annat ställe i världen jag skulle vilja vara än just där och då. Med min familj.
I min dröm så har jag har aldrig känt mig mer säker på mig själv.
På min roll.
Som din pappa.
Som Sofies livskamrat, själsfrände, pojkvän...make.
En och samma roll som jag tar på fullaste allvar. Tills jag dör och för evigt efter det.

Här ute i världen så har du tonvis med kärlek som väntar på dig, lillen.
Du har en pappa som du har gett bättre självkänsla bara genom att finnas till och som du inte ens har träffat än. Din pappa vill inget annat än att du ska få ett bra liv. Din pappa hejjar på fotbollslaget Hammarby, gillar gurka och försöker ibland imponera på din mamma genom att göra, vad han tror är, häftiga saker. Som att hoppa högt.

Du har en sagolikt vacker mamma vars hjärta är så fyllt av kärlek att hon - för många som träffar henne - är den mest omtänksamma, solidariska, älskvärda och snällaste personen de någonsin mött. Din mamma är stark och du kommer att ge henne ännu mer styrka. Det bästa din mamma vet är att skriva listor, fotografera och att skaka på huvudet och himla med ögonen när din pappa gör fjantiga saker för att imponera på henne. Som att hoppa högt.
Din mamma och din pappa älskar varandra jättemycket.

Du har en moster som heter Caroline och hon är 23 år gammal. Just nu är hon i Norge. Det är ett helt annat land. Din moster är väldigt sympatisk och godhjärtad, det finns inget ont i henne, och hon kommer att överösa dig med kärlek. Hon var den allra första människan som fick veta att du fanns till. Det var i en park som heter Bolognen, här i Gävle, en dag i juni. Jag berättade om dig, halvt gråtandes, och din moster fattade knappt att det var sant förrän hon började gråta av glädje hon med. Din moster gillade verkligen att sjunga "Bä bä vita lamm" när hon var liten flicka. Hon kanske kan lära dig den när du blir äldre. Det tror jag nog att hon skulle gilla.

Du har morföräldrar som redan nu älskar dig lika mycket som mamma och pappa. De heter Gunilla och Göran och är alltså mamma och mosters mamma och pappa. De står alltid med öppen famn och värnar om vårt och ditt bästa. De får en verkligen att känna sig välkommen in i deras liv. Du kommer säkert att älska att åka till mormor och morfar och du kommer blir omhändertagen som den lilla prins/prinsessa du är. Mormor är inte bara väldigt snäll och gullig, hon är dessutom en hejjare på att baka morotskaka och att sticka stora tröjor/täcken. Morfar är en oerhört klok och förståndig man som du kan åka pulka med när du blir äldre. Jag är säker på att han med stor glädje kommer att ställa upp. Morfar tycker om hockeylaget Skellefteå AIK och seriefiguren Helge. När han svarar på en fråga och svarar med att dra in luft snabbt, det låter nästan som "schooo", så betyder det "ja". Så att du vet, när du frågar om pulkaåkning.

Du har en snäll liten farmor som heter Margareta och hon bor i en stad som heter Stockholm. Hon är väldigt omtänksam och pratar om dig hela tiden. Hon blev så glad när hon fick höra om dig att hon nästan började gråta på stört och dessutom inte kunde sova på hela natten. Din farmor gillar att läsa DN i lugn och ro på morgonen och hon tycker att pappa borde höra av sig oftare till henne, något han är dålig på. Din farmor gillar din mamma väldigt mycket och tycker att "det är som en saga" att mamma och pappa träffades.

Din farfar heter Bertil och honom träffar du förhoppningsvis mer än vad pappa har gjort de senaste åren. Pappa älskar din farfar och det är ömsesidigt men bägge två har nog svårt att visa det för varann på rätt sätt. Så knasigt det kan bli, va?

Din faster heter Yasmine och hon har tre barn som blir dina kusiner. De heter Melody, en vuxen liten tjej på 15 år, Symphony, en sprallig fröken på 11 år, och Liam, en virvelvind som har skrattat sig genom sitt hittills 3 år långa liv.  

Du kommer få så fina vänner, ska du se.
Du har en klok äldre pojk du kan vända dig till här i Gävle. Han heter Elliot och älskar att dansa till tonerna av "Carlsson på taket". Om du blir en kille så kan ni dra ut och dansa och sätta flickhjärtan i brand. 
I Stockholm så har du ytterligare några vänner. Albin är ett par år äldre än dig men han kommer säkerligen att vara lika ödmjuk och förståndig som sin far så han lär du komma bra överens med. Kanske ni kan föra traditionen vidare och äta falukorv ihop? Love fyller 1 år nu i helgen och verkar ha ärvt sin faders intelligens så han kan du lära dig ett och ett annat av, precis som din pappa har lärt sig ett och ett annat av Loves pappa. Love vet minsann hur en häst och en ko låter. Wilmer fyller år på självaste julafton, har du hört på maken? Han får säkert jättemycket julklappar och presenter! Wilmer kommer att bli alla flickors stora dröm, med sin smilgropar och tilltagna kalufs, och lär förmodligen spela gitarr lika bra som sin far.

Det blev mer än bara några rader det här, lilla älskling.
Jag har så mycket tankar och känslor i mig nu. Jag är väldigt känslosam just nu - och jag älskar det. Din mamma och jag såg en dokumentär alldeles nyss om en gammal gubbe och gumma som var kära i varann. Jag såg framför mig hur det var jag och mamma. Omkring oss så hade vi en stor familj där alla var glada, kärleksfulla och levande. Det är min dröm.
 
Även om jag längtar efter dig så älskar jag livet som det är nu.
Jag har din mamma och hon är mitt allt. Jag har en framtid. Jag har en familj.

Nu ska jag sluta. Du måste få sova och vila dig och det måste jag med.
Innan jag går och lägger mig nu så ska jag pussa din underbara mamma på munnen.
För att hon finns till. För att hon är den hon är. För att hon kom till mig. För att hon gav mig dig. För att hon gav mig allt.

Jag älskar dig, vårt älskade fina barn.
Vi längtar efter dig.

Ta hand om dig där inne så tar vi hand om dig här ute.
Det är ett löfte jag aldrig kommer att bryta.

Puss och kram
// Din pappa

Vecka 24

   

Bebisen

Den här veckan är din bebis c:a 21,5 cm* lång från huvud till stjärt och väger omkring 750 gram.

Ansiktet är i stort sett färdigbildat. Ögonen sitter på sin plats även om ögonlocken fortfarande är slutna. Öronen har också de funnit sin slutliga placering och sitter nu där de kommer att sitta vid förlossninen.

Håret på huvudet fortsätter att växa och ögonfransar bildas. De flesta dragen ser nu ut som de kommer att göra när din bebis föds. Eftersom den blir allt rundare så finns det allt mindre plats i livmodern att göra kullerbyttor och piruetter.

Bebisen övar sin andning genom att andas in upp till en liter fostervatten per dag i de mognande lungorna.

Du

Din livmoder kan du enkelt känna 4-5 cm ovanför din navel. Eftersom din växande livmoder trycker allt mer på buken så kan du få bristningar i huden på magen. Din ökande vikt kan också fresta på din kropp vid det här laget, något som ger sig till känna genom ryggvärk, problem med blåsan, värkande fötter och utmattning medan du utför dina dagliga rutiner.

Ökande blodflöde i slemhinnor och ökande blodtryck kan också göra att du upplever rinnande näsa och oftare får näsblod.

Det kan vara dags att börja ta reda på vilka föräldrautbildningar som erbjuds i ditt område. Många sjukhus erbjuderprofylaxkurser och det finns till exempel vattengympa som kan hjälpa din kropp att förbereda sig inför förlossningen.

Det kan hända att du upplever en stickande smärta i sidan då och då. Detta är sannolikt helt enkelt musklerna i livmodern som töjs ut, så det finns ingen anledning att få panik. Om smärtan är ihållande och svår bör du dock konsultera din läkare eller barnmorska.


JAG

- Inga bristningar ännu - peppar peppar. Smörjer varje kväll med Weledas havandeskapsolja.
- Har börjat känna lite trötthet i ryggen, speciellt när jag jobbar på BikBok (klädbutik).
- Har märkt att fötterna ofta är svullna på kvällarna, speciellt om jag stått och gått mycket. Som tur är erbjuder Alex mig fotmassage varje kväll utan jag ens behöver fråga. Tack älskling!
- Är väldigt andfådd och flåsar lätt vid ansträngning. Inte konstigt med tanke på den ökande blodmängden. Dessutom hade jag ju värdelös kondition sen innan ;)
- Näsblod har jag märkt av ända sedan vecka 12 ungefär. Dock mer sällan nu!
- Har anmält oss till föräldragrupp. Ska bli kul!
- Bebisen sparkar så pass mycket att det börjar bli svårt att somna om kvällarna. Men det är såklart samtidigt väldigt mysigt. 
- Tröttheten försvann runt vecka 20, men är nu tillbaka. Ska kolla järnvärdet snart.. äter dock mammavitaminer och bra/nyttigt i övrigt.
- Mår allt som allt väldigt bra och är glad för det!


* Har läst att bebisen är ca 27cm från huvud till fot denna vecka.


 
Foster i vecka 24


En liten film om liten bebbe

 
Visserligen dålig redigeringskvalité, men desto mer kärlek!
..missa inte megasparken* vid 0.47 :)
 

(*jag ska väl bara vänta och känna på riktiga dropkicks/flygande yokos lite längre fram)


RSS 2.0