Just nu, va 12+6

Det syns nog lite grand nu! Iallafall för mig som vet hur jag brukar se ut. På sista bilden ser man min lilla mini-kula, som än så länge tyvärr kan förväxlas med en begynnande ölmage eller bullmage. Men allra bäst syns det nog skillnad från sidan, som på första bilden. Jag har fått den där typiska lilla spetsmagen under naveln. Mysigt att äntligen se att magen växer! Jag längtar verkligen till de första sparkarna. Eller som jag har hört det beskrivits; "i början känns det som en liten fisk som sprattlar där inne, eller en fjäril som fladdrar med vingarna". Coolt.

Vi var ju på ultraljud i förra veckan (12+0). Tyvärr fungerade inte skrivaren, så vi fick inte med oss någon bild den gången. Bummer! Men vi kommer ändå aldrig glömma hur h♥n där inne sprattlade som bara den för att sedan sträcka på sig och för ett tag ligga och vila med armarna över huvudet. Vi såg ögon, nos, armar, ben, till och med händer och fingrar kunde man urskilja på den smått omoderna ultraljudsskärmen. Helt otroligt. Vi ville inte sluta titta! Hade kunnat ligga där hela dagen och betraktat vår lilla bebbe. Men vi får vänta till vecka 18+0, m.a.o. 1/9 då nästa ultraljud är. Då ska vi ha med oss bilder och där med basta. Den här gången får ni se ultraljudsbilder i va 12 som ser precis ut som vår bebis gjorde storleksmässigt. Fint va!

Vecka 9+4

Jag älskar de facto att vi väntar barn... det känns såklart alldeles, alldeles underbart! Men nu måste jag få skriva av mig lite. Fy sjutton vad jobbigt det är att vara gravid! Illamående och kräkattacker när jag minst anar det, men mest på morgonen eller när jag borstar tänderna (sjukt låg kräkreflex-ribba...). Sen denna trötthet... som om jag inte var tillräckligt trött innan pga låg sköldkörtelshormonproduktion. Flåsar så fort jag rör mig, svimmar nästan varje gång jag reser mig och klarar verkligen inte av värmeböljan som (äntligen, för de flesta) kommit. Känner mig mest som en pensionär på väg att kolavippen, mest hela dagarna. Värre ska det väl bli, dessutom... Ja fi fän :-) Skönt att ha en blogg att smyg-klaga lite i. För egentligen är jag tacksam för varje lilla krämpa, värmeslag och spya. Det beror ju på att jag har en snart tio veckors bebis i magen! Helt sjukt!!!
Ps: Ultraljudsbilden får dröja till vecka 12... då får vi en bättre :-)

RSS 2.0